AKNE

Min föräldraledighet har börjat, och den här bloggen är kopplad till min jobbmail. Det betyder att det ibland kan dröja lite innan det kommer något svar på era frågor. Jag kikar in på jobbmailen ändå då och då, inte för att jag är intresserad av jobbet, utan för att jag har kontakt med flera av er här =)

 

Jag tycker att det är så roligt att det är så många som är här inne och läser! Jag vet inte om det är samma personer som är inne och kikar, eller om det är nytt folk varje dag. Men jag har mer läsade här än på min privata blogg, varje dag. Så det är roligt att bloggen verkar "behövas", även om det är väldigt glest mellan inläggen. Och att det är så många av er som lämnar kommentarer eller skickar ett mail.

 

Men sålänge det är glest mellan inläggen så betyder det att jag inte har något att klaga på. Då är jag besvärsfri och har inte sett en enda finne. Så det är ju positivt. Så om alla kan hålla sina tummar nu och hoppas på att hormonerna inte blir helt vilda efter graviditeten, så kommer det fortsätta att vara glest mellan inläggen. Värre vore om aknen kommer tillbaka, då kommer det en ledsen tjej tillbaka hit, alles för ofta....

Jag började få finnar i mellanstadiet. En släkting påpekade en liten prick jag hade på hakan och sa att det var en "tonårsprick". Just då för tillfället så lät ordet "tonåring" spännande och vuxet. Så det gjorde mej inte allt för mycket. Det var ju bara en liten prick. Jag tror jag var först i klassen med att få finnar? Jag var tidig in i puberteten också.

Första gången var för flera år sen. Kanske via någon tidningsartikel där det kallades "självmordsmedicinen" eller liknande? Jag minns inte om jag hittade den så, eller om jag via något forum kom in på en artikel om någon stackars pojke som tagit sitt liv. I alla fall så googlade jag mycket om akne och behandlingar förut. Många skrev om roa, både bra och dåliga saker. Men det som alltid dök upp, var att såfort någon skrev något positivt om läkemedlet så var någon alltid snabb med att kommentera allt det negativa. När jag för första gången läste om roa funderade jag inte ens över om jag var en kandidat för det. Bilderna på människorna som åt roa var så mycket värre än mina. Jag har inte haft den där böldaknen någon gång. Utan småakne. Inte vackert, men jag lät bli att se mej i spegeln och låssades som om det inte fanns.

 

 

• Icke medicinska behandlingar: Länge, i flera flera år (alles för många) testade jag mej fram på egen hand. Det var med olika krämer och olika saker att äta. Det var olika ansiktstvålar och olika ansiktsmasker. Ingen har direkt hjälpt. Jag sökte aldrig vård. Jag vet att det beror på att jag flydde från problemet. Om jag inte pratade om det med någon annan så "fanns" det lixom inte. Det var aldrig någon annan som kommenterade min hy (förutom en kille jag hade) och ingen annan som berättade om vad dom själva använde mot sin egna hy. Det blev helt enkelt något mellan mej och olika tvålar i badrumsskåpet. Tvålar jag tyvärr kunde gömma. Så ingen annan kunde se dom. Som om dom inte såg min hy ändå...? Så långt bodde jag fortfarande hemma hos mina föräldrar. 
  
  Sen testade jag någon "mirakelkur" från Mary Kay. Peeling och tvål. Inte bättre. Svindyrt. Dom tuberna stannade inte länge hemma hos mej! Jag köpte Proactive på Tradera. För att testa. Jag öppnade aldrig förpackningarna, orkade inte bli besviken igen. Jag sålde dom igen rätt snabbt. Saker från apoteket. Saker från dagvaruhandeln. Perioder utan att använda något alls... Under graviditeten blev min hy så mycket bättre! Bara det att jag inte reflekterade över det då. Men när jag tittade på bilder från förlossningen såg jag plötsligt en närbild på mej själv. Inte en enda finne! Inte en enda rodnad. Och så kommer jag inte ens ihåg att jag sett så bra ut?! DÅ bestämde jag mej för att söka hjälp! Då var jag 23 år gammal.
  
  En vän till mej hade utbildat sej till dermatolog (en som kan hud) och öppnat en salong i stan. Jag bet ihop och gick dit. För första gången i mitt liv berättade jag för någon jag kände om hur jag upplevde min hy. Hon förbjöd mej från att använda tvål i ansiktet. Hon förbjöd mej från att använda saker för "fet hy". Allt detta torkar bara ut. Hon förklarade hur min hud fungerade och hur jag skulle samarbeta med den på bästa sätt. Hon gav mej oljor. Ansiktsoljor. En hy med akne är en riktigt torr hy. Och jag skulle fokusera på att återfukta den så mycket jag bara kunde. Jag skulle även köpa kapslar på hälsokost som återfuktade kroppen inifrån. - Ja! Huden blev mycket bättre! Allt hon sa skulle hända, hände. Min hy sög i sej denna olja. Jag fick en helt ny lyster i hyn! Min flottiga T-zon försvann. Detta trots att jag smorde min hy med olja! Hon sa även att hyn skulle bli värre efter ett tag. För huden skulle rena sej själv och aknen som skulle komma upp var gamla rester oljan trängde bort. Detta hände efter ca 6 månader. Och då lessnade jag ur på riktigt. Dessutom var jag nybliven mamma. Bebisar betyder massa kameror! Vilket betydde att jag hamnade på riktigt mycket foton när barnet kom. Jag gömde mej. Men kände att jag ville att bebisen skulle ha bilder på båda sina föräldrar när vi är gamla och döda. Så då beslutade jag mej för att det verkligen var dax att ta tag i problemet! Det var dax att börja leva!
  
  
• Medicinsk behandling: När hyn såg sämre ut än någonsin orkade jag inte längre! Nu hade jag hunnit bli 24 år och skulle snart bli 25. Jag tror fortfarande min vän, att det skulle försvunnit om jag bara hållit ut. Om jag bara låtit processen ha sin gång och fortsatt med oljorna. Men jag orkade inte. Jag gick till vårdcentralen och sa att jag alltid sett ut så och att jag behövde hjälp. Läkaren skrev ut Duac. Antibiotika i krämform. Jag skulle testa den två månader, hade den ingen verkan skulle jag få Tetralysal utskrivet. Jodå, krämen hade lite verkan. Förutom att jag blev totalt snustorr! Efter ett par veckor blev jag däremot illröd i ansiktet! Det såg ut som jag legat tre dygn i ett solarie. Jag slutade använda krämen och ringde vc (vårdcentralen) igen. Fick en tid med en ny läkare som skrev ut Tetracyklin. Det är ett läkemedel som är rätt likt Tetralysal, bara det att man inte blir ljuskänsklig av det. Jag började med kuren men funderade över varför jag inte fått Tetralysal när jag först blivit lovad det. Läste på fass och såg att det jag fått inte ens var ett synonympreparat. Det betyder att läkemedlen inte alls var samma sak. Utan bara "rätt lika". Synonympreparat är t.ex. Alvedon och Panodil. Helt samma sak, bara det att det är olika tillverkare. Jag är sjuksköterska, så jag kikade på jobbet vad som gällde. Jag upptäckte att man i första hand ska behandla akne med Tetralysal, vilket jag inte hade fått. Så ännu en gång ringde jag vc för att bara få en förklaring. Jag fick prata med en tredje läkare som tyckte det lät konstigt att jag fått Tetracyklin. Även om det kan fungera precis lika bra, så är det inte samma läkemedel. Han skrev ut Tetralysal och den kuren började. Om den kuren inte fungerade tyckte att han vi kanske kunde skicka en remiss till hud till hösten. För att få hjälp från experter. Detta var i Mars 2012.

Efter 5 veckor med Tetralysal fick jag en tid till hudmottagningen för ett exem som plötsligt dykt upp. Jag passade då på att fråga den läkaren om min hy. Jag sa att jag ätit Tetralysal lite längre än jag egentligen hade. Jag vet att effekten av Tetra kunde dröja upp till ett halvår, och jag hade inte ens ätit 2 månader. Orsaken till att jag frågade var faktiskt roa. För att se vad läkaren skulle säga när jag tog upp det. Läkaren tittade på min hy och föreslog själv Roaccutan som ett alternativ, om jag ville. Jag höll nästan på att börja gråta. Var det verkligen sant att en hudläkare tyckte att det var ett alternativ för mej? Kunde det betyda slutet för min akne? Samtidigt så kändes det konstigt. Jag tyckte själv inte att jag hade sån farlig hy. Men en hudläkare tyckte uppenbarligen det... Hon rådfrågade en kollega som också tyckte att det kunde vara ett alternativ för mej. Så jag höll på att börja gråta av två anledningar. Både av lättnad och för att jag faktiskt var ledsen. Min akne var värre än vad jag själv trott. Läkaren knäppte bilder på mej och processen för Roaccutan började. Än så länge skulle jag ha tid att ändra mej. Men hon startade processen i alla fall, så fick jag bestämma mej senare. Jag velade länge! Innan jag bestämde mej för att ge det en chans. Som min läkare sa, om jag inte tyckte om biverkningarna så kunde jag alltid sluta äta läkemedlet. Så ja, i April 2012 bestämde jag mej för att ge det en chans. I Maj 2012 kunde jag hämta ut kapslarna och behandlingen började.

 

 

Behandlingen är rätt dyr. Varje kartong kostar 1042 kronor. I varje kartong finns det 100 kapslar. När man som mej är uppe i 5 kapslar om dagen så räcker en kartong i 20 dagar och kostar 52 kr om dagen. I Sverige finns det dock ett högkostnadsskydd som alla har. År 2012 är maxbeloppet 2200 kronor. Det betyder att man aldrig betalar mer än 2200 kr på ett år för läkemedel. När man kommit upp i den summan så blir alla läkemedel du hämtar ut på recept gratis under det resterande året. Fram till dessa 2200 kronorna är det dessutom massa smånivåer, som innebär att du får rabatt. 

 

 

Jag har nu betalat in 1900 kr. I stegen här kan man se i det blå fältet att jag då betalar 75% av ordinarie pris. När jag kommer upp i 2051 kr kommer jag alltså betala 90% av läkemedlet och därefter så blir det gratis. Men 90% av det man köper är ändå som gratis... :) Mycket bra villkor i det här landet! Verkligen! Tänk om vi skulle betala det riktiga priset för läkemedlen vi hämtar ut! Jag har delat ut tabletter till patienter som kostar 3000 kronor per TABLETT! Vi har cytostatika som kostar upp mot EN MILJON per BEHANDLING! Och vad betalar patienterna som ligger inne? Jo 80 kronor per dygn och då ingår allt. Även läkemedel. Som sagt, Sverige är ett bra land. Även om mina tabletter skulle kosta en miljon skulle jag ändå betala 2200 kr som mest, tack vare det här skyddet. Tack vare skattepengarna :)

 

Nej! Inte en enda gång! I skrivande stund är det två månader sen jag tog sista kapseln och avslutade min kur. Och jag kan till och med säga att jag saknar behandlingen lite. Just med tanke på att jag ALDRIG var flottig i håret! Nu måste jag tvätta håret varannan dag igen för att det alltid ska se fräscht ut. Jag var livrädd för att börja med behandlingen, men jag ångrar det absolut inte! Skulle aknen komma tillbaka så skulle jag utan tvekan börja behandla med roaccutan igen, utan att tveka!

Jag tror ärligt talat inte att det påverkat mej så jättemycket. Jag har alltid haft många och bra vänner. Jag har varit kär många gånger, och de flesta gångerna har intresset varit besvarat. Många gånger har mina killkompisar blivit kära i mej, utan att jag varit det i dom. Jag har utstrålning och jag har vilja. Har jag bestämt mej för att ta mej någonstans så tar jag mej dit. Jag är absolut inte en person som tycker om att vara festens mittpunkt! Men jag älskar det sociala! Jag älskar att träffa människor! Men jag pratar hellre om andra än om mej själv. Är det en dag där hyn är dålig. Så drar jag mej verkligen för att ta mej iväg. Jag kan välja sida på soffan så min dåliga kind blir mot väggen istället för mot sällskapet. Jag är med på bilder, men jag vill helst inte titta på dom sen. På det viset har det påverkat mej. Jag gömmer mej för mej själv. Det här låter verkligen som världens skryt om mej själv! Och sånt är ju lite förbjudet här i Sverige, Jantelagen, eller vad heter den? Men faktiskt, jag har rätt bra självförtroende. Inte för bra. Inte så det sticker någon i ögonen. Utan bara så jag själv vet om det. Men inte självförtroende när det kommer till ansiktet, till hyn. Aknen har inte hämmat mej i livet. Jag har tagit mej dit jag vill vara. Med sambo, barn och rätt utbildning.


VAD ÄR DET VÄRSTA MED ATT HA AKNE?

Helt ärligt så tycker jag att det värsta är när det kommer upp aknebehandlingar på tv! När nån liten Bieber står på tv shop och berättar hur äckligt det är med finnar. Det slår aldrig fel, jag sitter alltid med sällskap i soffan när den typen av reklam dyker upp. Det känns verkligen så träffande mot just mej och jag tycker verkligen att det är riktigt pinsamt. Reklam om "hur du blir av med dina finnar" är det drygaste med finnar :D

 

 

Syftet med bloggen var att jag ska kunna visa andra, samt hitta tillbaka själv och se hur det var. Men i första hand vill jag visa andra hur det är att behandla med roa. När jag började behandlingen var det viktigt för mej att hitta andra som äter roa. Just för att jag ville ha någon att diskutera biverkningar och resultat med. Jag ville ha någon att ventilera problemen med. Nu, när jag än så länge inte har några dryga biverkningar så huvudsyftet med bloggen att berätta för andra. Jag hittar nästan dagligen forumtrådar där tjejer klagar på sin hy och inte vet vad dom ska ta sej till. Jag tipsar om roa och dom törs inte. Men med min blogg kanske några fler kan få modet att våga chansa, och genom det kanske få bort sin akne för alltid!

 

 

Enkelt sagt så är det en överdosering av A-vitamin. Så när man äter roa ska man vara försiktig med andra livsmedel/näringstillskott som innehåller just A-vitamin.

 

 

I likhet med alla läkemedel kan Roaccutan ge biverkningar. Dessa biverkningar brukar ofta avta i takt med att behandlingen fortsätter eller efter avslutad behandling. Prata med din läkare. Läkaren kan hjälpa dej att hantera dina biverkningar. Kursiv text nedan är mina egna erfarenheter.

• Psykiska biverkningar: I sällsynta fall har patienter blivit deprimerade eller nedstämda under behandlingen. Det finns även fall där patienter velat skada sig själva. Det finns ingen dokumentation om att det är själva Roaccutan som orsakat detta. Många patienter får en uppblossning (se nedan) och kan då känna en förtvivlan eller hopplöshet vilket kan bidra till att man mår sämre psykiskt.
  
  Personligen så kände jag att det var viktigt att sambon visste att jag skulle äta Roa och kände till riskerna med behandlingen. Då visste han även vad han skulle vara uppmärksam på, om jag nu plötsligt skulle bli nedstämd. Det var första gången jag nämde för honom hur jobbig jag tycker att min hy är.

Det är ett urval av biverkningar som finns. Andra som finns är mycket sällsynta, eller så har jag inte råkat ut för dom själv. Eftersom Roaccutan inte tillverkas i Sverige så finns det heller inte någon svensk bipacksedel med tabletterna. Min var endast på tyska. Du kan inte heller hitta Roaccutan på fass.se. Här kan du läsa bipacksedeln översatt till Svenska. Där står alla biverkningar och allt annat som är värt att veta om läkemedlet.

 

 

En av anledningarna till att jag blev satt på kapslar med 10 mg istället för 20 mg var att jag skulle kunna trappa upp dosen långsamt med en svag dos från början.

 

Vecka 1: 10 mg/dag

Vecka 2: 20 mg/dag

Vecka 3: 30 mg/dag

Vecka 4: 40 mg/dag

Vecka 5: 50 mg/dag (min maxdos för resten av behandlingen)

 

Anledningen till detta var att man då kan försöka undvika den ökända uppblossningen som drabbar vissa. Samt att även andra biverkningar kan undvikas om man tar det försiktigt i början och låter kroppen "vänja" sej istället för att kasta in den i hög dos från första början. Jag tror absolut att det var ett bra val! Jag har läst om vissa som har hemska biverkningar och som aldrig någonsin skulle kunna tänka sej att äta Roa igen. Jag märker i princip inte ens av medicinen. Det jag märkt i dom flesta fallen är att vi haft olika upptrappningar. Någon har till och med börjat på maxdosen från dag 1. Det känns lite väl häftigt känner jag. Min läkare känns verkligen påläst och jag är SÅ glad att jag har henne att vända mej till i det här. Jag litar fullt på henne. Min maxdos är än så länge 50 mg/dag. Man ska äta 0,5-1.0 mg/kilo kroppsvikt/dag. Jag väger just nu 58 kg (har gått upp något kilo sen jag slutade träna och började äta mer skit ;)) Så jag själv tror att jag skulle klara av att äta 60 mg/dag. Just för att jag nästan väger 60 kg. Närmare 60 än 50. Jag ska fråga min läkare på nästa träff.

 

 

Är förbjudet! Det är inte "risk för" fosterskador. Det ÄR fosterskadande. Innan du får börja med Roa så får du skriva på ett papper där detta står. Att du inte får bli gravid under behandlingen och måste ha ett (helst två) fullgott preventivmedel genom hela behandlingen. Dessutom så får du inte bli gravid inom 2 månader efter avslutad behandlig. Jag fick frågan om hur det går ihop med min graviditet. Jag har ett barn som nästan var 1,5 år när jag började min behandlig. Ammar gör jag inte längre så det är inga problem. Själv har jag en kopparspiral och det räckte som det "enda" preventivmedlet för mej. Vi vill inte ha tätt mellan barnen så jag hinner gott avsluta min kur innan det är dax för nästa barn.

 

 

Kapslarna finns i 2 olika styrkor, 10 mg och 20 mg. Jag äter 10 mg som jag tror är mindre än 20 mg? Jag fick 10 mg för att det är lättare att justera dosen då. Ifall man märker av några biverkningar kan man sänka dosen med 10 mg (ex från 50 mg/dag till 40 mg/dag) och se om biverkningarna går över. Det är lättare att justera om man har mindre styrka på tabletterna :) Här kan du se hur stora kapslarna är.

 

 

Ja, Accutane heter läkemedlet i USA, där det är vanligare med behandlingen än här.

 

 

Ja det kan man göra.  

 

Jag vet inte. Är det någon som vill ha sin blogg länkad här så säg till. Annars får dom personerna vara anonyma. Ingen kommentar i min blogg publiceras. Just för att vissa tycker att det här med Roa och akne är känsligt. Vill man däremot synas så är det såklart bara att säga till!

 

 

Nu är jag inne på vecka 11. För ett par dagar sen så skulle jag svarat ja, men tveksamt. Nu när jag skrivit det här inlägget så har jag tittat på mina gamla bilder. Och jo! Jag ser absolut skillnad i hyn från vecka 1 till idag! STOR skillnad! Jag har en lång väg kvar. Men ja, det ser så mycket bättre ut. Porerna är också mindre. Och det jag märkt är att porerna rensar sej själv. Jag har haft problem med pormaskar över näsan. Men när nästan känns knottrig så är det dom som trycks ut. Inte så att dom bara poppar iväg, utan att jag själv kan ta ett porplåster och så är dom borta. Äckligt! Men bra! =) Bilderna är oredigerade och osminkade.

 

 

HÄR finns det bilder på mej efter avslutad kur.

 

 

Först, gå till vårdcentralen. Berätta om vad ditt problem är och hur du mår. Går du sen samma väg som mej så får du först en ansiktskräm utskriven som det är antibiotika i. Jag fick Duac som jag skulle testa minst 1 månad. Efter det fick jag testa Tetralysal, behandlingstiden skulle vara 4-6 månader och efter det skulle dom kunna skicka en remiss till hud. Nu kom jag till hud snabbare än så och träffade där en läkare som verkligen lyssnade på mej.

♦ Var påläst! Visa att du läst på om biverkningar och motivera att du skulle orka ta dej igenom behandlingen trots dessa.

♦ Var ärlig. Är du orolig så säg det.

♦ Ställ frågor. Fråga vad det finns för hjälp mot eventuella biverkningar.

♦ Stå på dej. Vissa läkare kan slå bort din önskan bara för att han/hon känner sej dåligt påläst om medicinen. Därför är det även viktigt att du visar att du läst på ordentligt.

 

Kom även ihåg att alla inte ÄR kandidater för Roaccutan. Om din läkare säger nej så behöver det inte betyda att det är världens sämsta läkare. Det kan vara tvärs om. Läkaren kanske ser att du faktiskt inte behöver Roa, att riskerna är för stora mot vad du har att vinna. Min läkare rådfrågade med en kollega innan hon lät mej skriva under papper för behandlingen. Det kanske är rutin? Att dom måste ha ett andra utlåtande. Sen fotas du. Och så är det socialstyrelsen (tror jag) som måste bevilja din behandling innan läkaren får skriva ut ett recept. Det är ingen process som går jättesnabbt. Efter det får du ta blodprover, för att se att kroppen är frisk. Jag tror att jag väntade ungefär en månad från läkarbesök till att jag kunde hämta ut medicinen.

Nej, det har jag inte. Jag har däremot lite stora porer, jag funderar på att testa kemisk peeling på någon salong mot det faktiskt. Fast då borde jag börja nu i januari egentligen innan vårsolen börjar komma fram, eftersom huden blir så känslig efter peelingen. Men just efter själva aknen, nej, huden har inte förändrats något, förutom dom röda märkena då, och dom försvinner av sej själv om man bara har lite tålamod, vilket jag har :)


JAG FICK KRÄMEN EPIDUO UTSKRIVEN EFTER MIN BEHANDLING, HJÄLPER DEN MOT AKNEÄRR?

 

Epiduo hjälper till att bleka ärren, men den hjälper inte huden att bli slätare. Har man akneärr så brukar (vad jag vet) kemisk peeling eller laser rekommenderas. Olika på olika akneärr säkert. Jag vet inte mycket om den biten faktiskt. Jag använde dessutom bara krämen en gång, men jag blev så torr i ansiktet att jag inte orkat använda den igen. Anledningen till att jag fick den utskriven var att hela ansiktet var rött. Det såg ut som om jag alltid rodnade. Det tog nog en månad efter avslutad roaccutankur, sen var rodnaden borta och jag såg ut som mig själv igen. Så krämen står oanvänd i skåpet, jag vet inte vad jag ska göra med den :) Det var tänkt att jag skulle använda den sålänge som jag tyckte att den behövdes (förutom om jag blev gravid), och nu tycker jag inte att den behövs alls.

 

HUR LÅNG ÄR DU OCH HUR MYCKET VÄGER DU? HUR STOR MÄNGD MEDICIN ÄTER DU PER DAG? HUR LÅNG TID TOG DET INNAN DINA FINNAR KOM TILLBAKA? PRECIS NÄR DU SLUTADE, KOM DET NÅGRA FINNAR DÅ RUNT FÖRSTA VECKAN?

Jag är 157 cm lång, väger 57 kg och åt 50 mg/dag under första kuren och 60 mg/dag under andra, baserat på min vikt. Jag minns inte riktigt hur snabbt dom kom tillbaka, men runt ett halvår skulle jag säga. När jag slutade med roa fick jag inga nya finnar på länge. I Januari kom första pricken. En liten liten vit prick som gjorde mej livrädd (här). Jag misstänkte att det skulle komma tillbaka, och det gjorde det ju också. Pricken blev den första på länge, men några månader efter den kom första finnen. Och sen har det fortsatt.


ÅT JAG P-PILLER UNDER KUREN?

Nej, jag har en kopparspiral och behövde inte komplettera med något annat preventivmedel. Varken första gången eller nu under andra kuren.

KAN MAN RESA OCH VARA UTE I SOLEN NÄR MAN ÄTER ROACCUTAN?

Absolut, det kan man. De äter Roaccutan i Australien också, och de har mycket värre sol än vad vi har häromkring. Känn dig för. Vissa är känsligare för solen än andra, både med och utan Roaccutan. Huden blir tunnare och torrare när man äter Roa, och därför känsligare. Personligen så har jag inte behövt solskydd den här sommaren, varken här i Sverige eller när jag rest. Och den här sommaren (2013) har ju varit toppen! Sol varje dag och riktigt varmt. När vi reste hade vi 35° och strålande sol varje dag, och jag brände mej inte en enda gång. Så testa dig fram.

HUR OCH NÄR KOM MINA FINNAR TILLBAKA EFTER FÖRSTA KUREN? HUR LÄNGE FICK JAG VÄNTA PÅ INNAN JAG FICK PÅBÖRJA KUR 2?

Jag såg den första pricken i januari. Det var då 4 månader efter att jag slutade äta roaccutan första gången. Det gjorde mej livrädd och jag trodde att aknen skulle komma tillbaka. Sen minns jag inte riktigt hur det gick till, hur snabbt det succesivt stregrades upp... Men jag vet att jag sökte tillbaka till hud igen i april, slutet av april. Då var jag nästan tilbaka där jag var första gången jag började med roa, ett år tidigare. Det dröjde några veckor innan jag fick en tid till mottagningen och sen skulle ju prover tas och licensen godkännas. Det var i maj, mitten av maj kanske. I början av juni tog jag den första kapseln på kur 2. Det kanske gick 5-6 veckor från att jag kontaktade hud tills att jag var igång med kuren. Helt okej, även om det kändes otroligt länge att gå och vänta.

HEJ! JAG HAR TID HOS MIN HUDLÄKARE PÅ MÅNDAG OCH HOPPAS PÅ ATT FÅ UT ISO EFTER ATT ANTIBIOTIKA INTE FUNGERADE. OM ALLT GÅR SOM DET SKA, KOMMER JAG FÅ UT MEDICINEN DIREKT OCH KUNNA BÖRJA MED MIN KUR?

Jag är faktiskt inte helt 100% på hur det fungerar idag. När jag fick mitt utskrivet var det fortfarande inte godkänt i Sverige och det tog ca en månad från läkarbesök tills att det gick att hämta ut på apoteket, men då var det massa papper som skulle skickas iväg och godkännas innan kuren startades. Idag räknas det som "alla andra" läkemedel här i landet och borde därför kunna hämtas ut på apoteket direkt receptet är skrivet, och sånt går ju digitalt idag så det borde du kunna göra direkt när du går från ditt läkarbesök. Vissa läkare (dom mer seriösa) skriver dock ut receptet efter att dom sett provsvaren på levervärdena, som du måste lämna innan du får börja med kuren. Men tyvärr så har jag haft kontakt med flera tjejer som inte behövt lämna några prover varken innan eller under kuren nu sen det blev ett godkänt läkemedel. Även om det är godkänt här i Sverige idag så måste man komma ihåg att det har biverkningar, och en av dom är att levern kan ta väldigt mycket stryk. Så det är väldigt viktigt att man håller koll på det.

Så om din läkare skriver ut receptet åt dej så ska du inte börja med medicinen innan du vet att dina värden är okej, vilket dom säkert är, men ändå. Sen att du inte får bli gravid under kuren, inte ska äta annan a-vitamin i några stora doser, att du vet att hyn blir känsligare för solen, att det finns flera biverkningar (men behandlingen var värd alla dessa för mej!), att du går på regelbundna provtagningar (läs om det även på fass.se, är du påläst så tar läkaren dej på mer allvar också) och att du är försiktig med alkoholen. Det är för att både iso och alkoholen går via levern och båda sliter på den.

Så du kan eventuellt hämta ut den dirket, annars så vill läkaren vänta in dina provsvar, vilket inte är fel. Proverna kan ibland lämnas hos din hudmottagning i samband läkarbesöket annars bokar du en tid hos din vårdcentral. Om allt går "rätt" till (enligt mej) så kan du börja med medicinen ca en vecka efter läkarbesöket. Och då ska den trappas upp, inte börjas med stark dos på en gång. Just för att försöka vänja kroppen långsamt så biverkningarna blir skonsammare. Läs även om detta på fass.se :)