Beviljad ANDRA kuren Roaccutan

  
 
Så här ser jag ut idag. Idag när jag blivit beviljad ANDRA kuren Roaccutan. Ungefär 8 månader efter att jag slutade med Roaccutan. Fram tills för 2 månader sen var jag helt felfri i hyn. Läkaren tyckte att det kommit tillbaka snabbt. Men jag själv tycker att jag sökt i ett tidigt skede, jag var värre förra gången. Därför inbillar jag mej att den här behandlingen kommer gå över snabbare än förra :)
 
När jag började med första kuren, maj 2012

Kommentarer
Desirée

Hej!
Hittade din blogg igår och har läst varenda rad du har skrivit. Du har säkert fått tusen kommentarer och tusen frågor gällande akne och roaccutan (och du är säkert vansinnigt trött på att skriva om detta) men jag skulle ändå vilja dela med mig av mina funderingar. Jag skulle verkligen uppskatta om du tar dig några minuter för att läsa igenom mina tankar.
Jag är 25, snart 26, år och har haft problem med finnar sedan jag var 12. Fram till förra sommaren har mina finnar varit hanterbara. Har alltid dolt mitt ansikte under ett tjockt lager smink och jag har mått otroligt dåligt över min dåliga hy, men jag har aldrig "lidit" av det. Fick bölder emellanåt men de försvann ganska snabbt efter att de blivit utklämda och preparerade med någon aknekräm. Under förra sommaren var det dock något som hände, vad vet jag inte, men ansiktet fick stora håligheter, porer som liksom vände sig inåt och de smärtan av den strålade i hela ansiktet och munnen. De blev bara fler och fler, så jag sökte för första gången läkarhjälp för problemen. Fick då tetralysal och epiduo av min läkare i oktober. Jag trodde att mina problem skulle försvinna efter den kuren och började må lite bättre. Bara att någon tog mina problem på allvar var nog det bästa... Tyvärr blev min inbillade lycka inte långvarig. Jag fick en allergisk reaktion av tabletterna och tvingades till akuten. Där fick jag betapred (kortisontabletter) och starka allergitabletter som jag skulle ta i fem dagar. Nu till det som i stort sett förstörde mitt liv. Dag tre med kortisontabletterna exploderade mitt ansikte. Käken låste sig, jag svimmade, ansiktet svullnade upp och dag fyra vaknade jag med åtta stora bölder, fyra på vardera kind. Bölder har jag fått förut, men det här var något annorlunda. De låg så djupt nere i huden att de inte gick att klämma. De blev heller aldrig vita och det fanns ingen "öppning" på dem. Dessa bölder fick jag i november förra året och de är kvar. De syns inte men jag garanterar att de känns. Vet inte hur många kvällar jag har gråtit mig till sömns. Hela mitt ansikte känns som en stor böld (eftersom de går in i varandra), har svårt att röra ansiktet och smärtan strålar ner i munnen. Får tillochmed ont i tänderna om bölderna sätter sig på en viss nerv. Vissa dagar har jag så ont att jag varken kan äta eller borsta tänderna ordentligt. Såhär ser min vardag ut och har gjort det sedan november. I februari träffade jag en hudläkare och han ville ge mig roaccutan där och då. Inte för att jag har många finner eller för att de är så synliga, men för att få bort smärtan som de frambringar. Jag ville undvika roa till varje pris och samtalade med honom om andra alternativ. Han sa att roa är det mest effektiva i mitt fall och att det är det enda som kommer hjälpa. Jag berättade för honom att jag äter sertralin pga djupa depressioner, men det var inget problem enligt honom, trots att jag mår riktigt dåligt i perioder. Hursom... Jag var inte redo för roa då. Jag ville testa andra, mer skonsamma, alternativ. Så jag gick därifrån med inställningen att roa inte skulle behövas. Att det skulle gå att få bort mitt problem på ett annat sätt - utan allvarliga biverkningar. Resten behöver jag väl inte berätta, du är nog väldigt medveten om att ingenting fungerar...
Så, för att komma fram till varför jag skriver detta till dig nu, är att jag överväger roaccutan. Jag har fått smälta det i några månader nu och det känns lite mer okej, men långt ifrån bra. Det jag undrar är: är det värt det? Tycker du att jag ska ge det en chans? Jag är livrädd för medicinen och vad den kan komma att göra med min kropp, så det jag egentligen söker efter är någon som faktiskt har ätit en roakur. Har ingen i min bekantskapskrets som har gjort det och jag känner mig inte bekväm med det bara för att läkaren försäkrar mig om att det inte är så illa som alla säger. Men vad vet han? Han har inte använt medicinen. Det är därför jag vänder mig till dig. Jag hoppas kunna få några (lugnande) argument till att det faktiskt är värt det. Utifrån vad du har skrivit så vet jag att du skulle göra det igen (och fått göra det igen) och tycker att det är värt det. Jag vill nog mest bara stilla min gigantiska oro inför det här och få lite mer klarighet i vad jag ska göra. Min hjärna går på högvarv just nu och mina vän ett förstår inte riktigt hur mycket det här påverkar mig. Är otroligt tacksam
för att du tar dig tid att läsa detta och jag hoppas att du har tid ch lust att ge mig några svar som gör mitt beslut angående roa lite lättare... Tack igen för att du tar dig tid. Och tack för en riktigt bra blogg!



2013-06-03 @ 09:32:41
MYLLENBERG | kärlek, livsglädje & lite svettlukt

Hej! Ja, det har gått jättebra och jag är väl nästan fri från besvären nu även om jag måste vara extremt noga med min hy för att inte få tillbaka dem. Det var dock inte roaccutan som hjälpte mig, utan doxyferm efter roaccutankuren. Äter fortfarande doxyferm men ska troligen snart sluta.
Jasså, du börjar med kur två? Hjälpte inte den första? Eller kom symptomen tillbaka igen?



Blogg: http://myllenberg.se
2013-06-09 @ 11:25:59




Kommentera inlägget här!



Namn  
Epost    
Blogg    


Kom ihåg mig?

Trackback