AKNE

Nu har det gått fyra år och fyra månader sedan jag avslutade min andra kur. Jag hade aldrig trott att jag skulle få så bra resultat som jag faktiskt fått. Jag har fortfarande, än idag, inga finnar. Det kan komma en liten knottra ihop med mensen eller stress, men aldrig en såndär stor svullen, dunkande ömhet till finne som var min vardag förut. Idag har jag gått från att vara flottig till att istället vara torr. Det är samma sak varje vinter, torr hy som måste smörjas. Men inte värre än någon av mina vänner har det, så jag förknippar det inte med Roa och Iso utan jag har nog helt enkelt en vanlig hy idag. Det som är skillnaden i min hy mot för ett par år sedan är att jag har mer pormaskar nu än jag hade när jag avslutade andra behandlingen. Men de känns lätta att behandla om jag ska jämföra med den problemhy jag tidigare hade. Det är hellet inte konstigt mycket, bara det att jag inte hade några alls för ett par år sedan.

 

I det här så har mitt självförtroende helt klart vuxit. Jag drar mej inte för att prata inför folk eller synas. Jag träffar gärna nya människor och gör det även helt osminkad! Med endast hudvårdsprodukter. Men aldrig smink förutom mascara. Vilket är en sån befrielse! Det var så jobbigt den här årstiden förr, när solen började komma fram och värma, och jag visste att hyn verkligen behövde solstrålarna, men jag inte ville gå utan mink på grund av hur jag såg ut. Idag är det sol mot hud! Utan en vägg av produkter. Jag har även varit rädd för att sminka mej och täppa igenom porerna nu när det fungerar så bra. Så jag har inte vågat, förrän ganska nyss när jag beställde mineralsmink från Back to Earth som tillverkas i Dalarna. Det har fungerat! Nej, jag samarbetar inte med dom och får inget för att skriva en rad om dom här. Men det är sant. Det har fungerat toppen och inte irriterat hyn alls.

 

För ett par år sedan hörde en tidning av sej via mail och undrade om jag kunde tänka mej att ställa upp på ett repportage angående detta, denna aknebehandling. Jag sa att jag kunde tänka mej det men sen lät jag det rinna ut i sanden. Helt baserat på rädsla. Trots att jag inte har några problem längre så ligger dessa ärr i hjärtat så färskt. Det är så intimt med känslorna för denna akne att jag inte kunde ta mej ända dit, att bli intervjuad och blotta mej. Idag ångrar jag det lite. Just eftersom jag själv verkligen hade uppskattat att hitta en sån artikel när jag stod i valet och kvalet i om jag skulle börja med denna medicin. När jag började med Roaccutan var den heller inte godkänd i Sverige och endast vissa hudläkare fick skriva ut den. Idag ser det annorlunda ut och Iso är godkänt och finns numer även att läsa om i Fass, vilket inte Roaccutan gjorde. Så dagens personer som ska behandlas med detta har lite lättare att hitta information ändå eftersom det är mer "okej" att äta medicinen.

 

Jag har inte loggat in på länge och såg nu att jag fortfarande har hundra personer om dagen som läser bloggen, vilket förvånade mej då jag inte fått några kommentarer till mailen. Såg nu att mailen bloggen är länkad till är gammal och att det visst kommit in mängder med frågor under dessa år! Så jag ska sätta mej ner och föra in dom under Frågor och svar. Jag hoppas att ni hittar någon slags tröst i min resa här, att min erfarenhet kan hjälpa någon av er i den kampen vi faktiskt går och har gått igenom. För mej var den här medicinen en mirakelmedicin!